Dokumentåtgärder
Vidare läsning
Jag har tagit många citat från Frederick P. Brooks klassiska "The Mythical Man Month" därför att ur många aspekter så har hans insikter ännu inte överträffats. Jag rekommenderar hjärtligt 25th Anniversary edition från Addison-Wesley (ISBN 0-201-83595-9), som även innehåller hans essä "No Silver Bullet".
Den nya utgåvan innehåller en ovärderlig retrospektiv 20 år senare, där Brooks rakt ut erkänner de få bedömningar i originaltexten som inte har stått emot tidens tand. Jag läste först retrospektiven efter det att den första offentliga utgåvan av hans skrift var färdig, och förvånades av att upptäcka att Brooks tillskriver Microsoft basarliknade arbetsmetoder! (Emellertid har det visat sig att detta tillskrivande var ett misstag. 1998 fick vi lära från Halloween Documents, att Microsofts interna utvecklarkår är starkt splittrad, och att den sorts allmänna tillgång till källkod som krävs för att driva en basar, inte är möjlig.
Gerald M. Weinbergs 'The Psychology Of Computer Programming' (New York, Van Nostrand Reinhold 1971) introducerar begreppet med den rätt olyckligt valda etiketten "egoless programming". Han var inte i närheten av att vara den förste att förstå fåfängligheten med "principle of command", men han var nog den förste att argumentera för denna sak i samband med programutveckling.
Richard P. Gabriel betraktar Unixkulturen före Linux, argumenterar motvilligt för överlägsenheten i en primitiv basarliknande modell i sin essä från 1989 Lisp: Good News, Bad News, and How To Win Big. Om än föråldrad på vissa punkter, hyllas denna fortfarande med rätta bland Lispanhängare (inklusive mig). En brevskrivare påminde mig om att ett avsnitt med titeln "Worse Is Better" nästan är en profetia om Linux. Artikeln finns tillgänglig på WWW http://www.naggum.no/worse-is-better.html.
De Marco och Listers 'Peopleware: Productive Projects and Teams' (New York; Dorset House, 1987; ISBN 0-932633-05-6) är en pärla som jag med förtjusning såg att Fred Brooks citerade i sin retrospektiv. Även om det författarna säger inte är direkt tillämpbart på Linux och open-source rörelsen, så är författarnas insikter om förutsättningarna för kreativt arbete skarpsinniga och värdefulla för envar som försöker anamma basarmodellens välsignelser i ett kommersiellt sammanhang.
Slutligen måste jag erkänna att jag nästan kallade denna essä för "The Cathedral and the Agora", där den senare termen är grekiskans öppet torg eller allmän mötesplats. De seminala skrifterna "agoric systems" av Mark Miller and Eric Drexler, hjälpte mig att tänka klart om likartade företeelser inom open-source kulturen när Linux gjorde dem aktuella för mig fem år senare. Dessa skrifter finns tillgängliga på nätet på http:/www.agorics.com/agorpapers.html.
