Epilog: Netscape går till basaren

Det är en märklig upplevelse att känna att man är med om att skapa historia....

Den 22:e januari 1998, cirka sju månader efter det jag först publicerade "The Cathedral and the Bazaar" annonserade Netscape Communications, Inc. att de skulle ge ut källkoden till Netscape Communicator Jag hade ingen aning om detta förrän det annonserades ut.

Eric Hahn, Executive Vice President och Chief Technology Officer hos Netscape skickade mig ett e-brev kort därefter som löd: Å alla på Netscapes vägnar vill jag tacka dig för att du hjälpt oss att överhuvud taget komma fram till denna punkt. Dina tankar och dina skrifter var av fundamental betydelse och inspirerade oss till detta beslut.

Veckan som följde flög jag till Silicon Valley på Netscapes inbjudan för en dagslång strategikonferens (Den 4:e Feb 1998) med några av deras toppchefer och tekniskt folk. Vi arbetade tillsammans ut Netscapes strategi för utgivning av källkod och för deras licenser.

Några dagar senare skrev jag följande:

Netscape kommer att ge oss ett storskaligt test av basarmodellen i den kommersiella världen. Open-source kulturen står nu inför en ny fara. Om Netscapes försök inte fungerar, kommer open-source konceptet att råka i sådant vanrykte att den kommersiella världen inte vill ta i det igen förrän nästa årtionde.

Å andra sidan är det också ett lysande tillfälle. Den omedelbara reaktionen på börsen (Wall Street med flera) var försiktigt positiv. Vi har också fått en chans att visa vad vi går för. Om Netscape återfår en substantiell marknadsandel genom detta drag, kan det få igång en länge fördröjd revolution inom programvaruindustrin.

Det kommer att bli ett lärorikt och intressant år.

Och det blev det verkligen. När jag skriver detta i mitten av 1999 hade utveckligen av det som senare skulle kallas Mozilla bara blivit en begränsad framgång. Man uppnådde det ursprungliga målet, vilket var att förhindra att Microsoft skulle få monopol på marknaden för nätbläddrare. Man har även fått några succéer som utgåvan av nästa generationens renderingsmaskin Gecko.

Man har emellertid inte ännu fått det massiva utvecklingsstöd utifrån som grundarna av Mozilla hade hoppats. Problemet tycks vara att Mozilla-distributionen bröt mot en fundamental regel i basarmodellen. De levererade inte något som potentiella bidragare lätt kunde köra och få att fungera. Intill mer än ett år efter publiceringen av den första utgåvan, så krävdes det licens för det proprietära Motif-biblioteket.

Det mest negativa ur omvärldens synpunkt är att Mozilla-gruppen ännu inte givit ut en bläddrare med produktionskvalitet. Och en av de ledande inom projektet skapade sensation genom att säga upp sig. Han klagade på dålig ledning och usla framtidsutsikter. "Open-source", sa han, helt korrekt, "är inget magiskt trollpulver."

Det är det verkligen inte. Långtidsprognosen för Mozilla ser betydligt bättre ut nu (augusti 2000) än vad den gjorde vid tiden för Jamie Zawinskis avskedsbrev - men han hade rätt i att befrielse av koden inte med säkerhet kan rädda ett projekt som lider av dåligt ställda mål eller spagettikod eller någon annan av programmeringskonstens kroniska sjukdomar. Mozilla har gett oss ett exempel som på samma gång visar hur open-source kan lyckas och hur det kan misslyckas.

Under tiden har emellertid open-source idéerna räknat hem succéer och vunnit stöd på annat håll. 1998 och 1999 har intresset för open-source modellen för programutveckling exploderat. En trend som både driver och drivs av den pågående succén för Linux operativsystem. Den trend som Mozilla satte igång fortsätter i accelererad fart.